”Sätt kriminella ungdomar längre i fängelse”, skriver Moderaterna rättspolitiska talesperson Johan Forssell i en debattartikel om problemet med att skjutningar och kriminalitet ökat bland unga. Lösningen ligger enligt honom ligger nästan uteslutande i att hota med hårdare straff.

Förra veckan kom domarna mot det kriminella nätverket i Vårby som figurerat i medier under året. Totalt dömdes 28 personer för delaktighet och inblandning i omfattande grov organiserad brottslighet. Tillsammans fick de 147 fängelseår.

Sedan dess har polisen rapporterat att verksamheten övertagits av nya aktörer. Strängare straff verkar med andra ord inte ha någon avskräckande effekt på nyrekryteringen.

Ingen blundar för organiserad brottslighet som Forsell påstår. Regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet har sedan 2014 tagit initiativ till fler än 60 straffskärpningar relaterade till organiserad brottslighet. Till exempel har man ändrat lagstiftningen så att livstidsstraff ska kunna komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare vid mord. Dessutom har straffreduktionen för unga vuxna vid grov brottslighet avskaffats och straffen för vapen- och sprängmedelsbrott skärpts.

Det är bra saker som gjorts för att få bukt med den kriminalitet som finns och straff som kan uppfattas som alltför låga i förhållande till brottens grad.

Men minskar kriminalitet av hårdare straff? Fakta och studier pekar åt olika håll och skillnaderna är ganska små i före och efter. Det är dock klart att om någon sitter i fängelse kan de inte begå brott.

Regeringens satsning på 10.000 fler anställda i Polismyndigheten under perioden 2016-2024 är dock historisk. Aldrig tidigare har polisen vuxit så mycket som nu. Samhällets insatser måste vara riktade mot att göra det så jobbigt som möjligt att välja brottets bana i stället för att vara hederlig.

Men vi måste också se verkligheten som den är. Att växa upp i ett utsatt område är svårt. Många föräldrar är arbetslösa eller har annan social problematik. Enligt rapporten ”Fakta för förändring” finns en hög andel ungdomar och 74 procent har utländsk bakgrund. Lägre lärarbehörighet och hög andel som inte får gymnasiebehörighet. Det är till slut bara 46 procent som tar studenten.

Bland killar är siffran ännu lägre. Det ont om förebilder som har jobb, driver företag eller läser vidare.

Vi politiker har ett ansvar att satsa på utsatta områden. Vi måste se till att det är lättare att utbilda sig än att bli kriminell och att det är lättare att få jobb än att bli langare. Det måste vara lättare att vara hederlig än att fuska. Vi måste ta fram pengar att täppa igen de klyftor som uppstått i Sverige sedan 80-talet då vi var som jämlikast.

Jag är säker på att detta är möjligt med politisk vilja och ökade resurser till nya reformer och insatser i just dessa områden. Kriminalitet kan inte bara lösas med skärpta straff.

Michael Ländin (S), kommunpolitiker i Kalmar och ersättare i riksdagen

Debattartikeln publicerad på DN Debatt 2021-07-19