De äldre blir allt äldre och de arbetsföra blir inte fler. Alltså måste färre förvärvsarbetande försörja en större andel av befolkning. För att klara det måste vi börja använda oss av välfärdsteknologi inom äldrevården.

Regeringen har gett två miljarder om året till kommunerna och äldreomsorgen. Dessa har öronmärkts till personal. Detta är bra, men nu måste Sverige ta nästa steg och gå i bräschen i världen också när det gäller välfärdsteknologi.

Var är exoskeletten (ett slags robotben som hjälper kroppen och tillför extra styrka) som ska spara på personalens krafter och få de äldre att röra sig mer? Var är de självtorkande toaletterna som gör att undersköterskor i stället kan nyttja sin kompetens där den verkligen behövs och dessutom göra de äldre mer självständiga. Var är hemdiagnostiken via min mobiltelefon?

Det finns också fler exempel på välfärdsteknologi som finns i dag, men som inte används: e-hemtjänst, mobila lås och medicinskåp, nattkameror, GPS-klockor, golvsensorer, robotdammsugare, ätrobotar, robotkirurgi, transportrobotar, mobildiagnostik och mycket annat som gör sjukvård och äldreomsorg både bättre och effektivare.

Skulle vi utnyttja detta kan personalen koncentrera sig på vården och omsorgen. Teknologin gör även att patienter och omsorgstagare får mer självständighet och ökad integritet.

Enligt institutet för framtidsstudier kommer kostnaderna för äldreomsorgen att explodera och öka med 70% till 2050. Kostnaderna för hälso- och sjukvård kommer att öka med 30%. Dessutom kommer det att finnas en kraftigt ökad ambitionsnivå där man botar fler och fler sjukdomar.

Det gör att det redan 2030 kommer att fattas 65.000 årsarbetare inom äldreomsorgen om vi inte gör något. Hela sektorn måste förbättras och effektiviseras. Välfärdsteknologi är troligen det absolut mest effektiva sättet att driva på den här utvecklingen.

Ett besök i Västerås, som sägs kommit längst i landet på välfärdteknik, visar egentligen bara hur trögt det går. Man har visserligen ett boende med tryckkänsliga golv. En så kallad “giraff” som kan prata ute hos ett antal brukare. Och man har även infört nattkameror som är en av de få produkter som verkar fått rejält fäste. Än så länge finns inga större avtryck av ekonomisk art i de projekt efter de utvärderingar som gjorts.

Regeringen måste lyfta den här frågan nationellt. Utredningarnas tid är förbi och det gäller att sätta ner fötterna i marken och verkligen spinna igång. Ta fram åtminstone två “välfärdsteknologimiljarder” som villkoras gå till ny teknologi inom vård och omsorg. Premiera de kommuner och landsting som samarbetar med varandra. Se till att skapa standarder på området. Det brådskar!

Utan dessa förbättringar kommer vi inom något eller några decennier att ha en vård och omsorg vars mest utmärkande kännetecken är bemanningsbrist och nedskärningar. Att satsa nu med ett tekniksprång gör istället att vi som land får en möjlighet att klara av dessa enorma utmaningar vi står inför. Utmaningar som inte alls är omöjliga om vi bara startar i tid.

Michael Ländin
Socialdemokratisk politiker och IT-företagare.
Publicerad DN 2016