Insändare: Behandlingen av Monir känns inte värdig

Monir är 25 år och föddes i Afghanistan, men han har som många andra landsmän inte bott där sedan han var ett litet barn. Monir kom till Sverige 2016 och har sedan dess integrerat sig på ett exemplariskt sätt i samhället: han har lärt sig svenska, hade fast jobb sedan augusti 2018 på företaget Royal Design i Nybro där de är mycket nöjda med honom och han är en mycket uppskattad lagkamrat i fotbollslaget Lindås/Långasjö FF.

Monir sökte arbetstillstånd hos Migrationsverket i juli 2019. Unge herr Jafari hade då arbetet på Royal Design sedan augusti 2018, men på grund av omorganisation så blev Monir anställd av bemanningsföretaget Lernia två månader innan han skickade in sin ansökan om arbetstillstånd.

Enligt Migrationsverkets regelverk så ska man ha arbetat hos samma arbetsgivare i minst fyra månader när ansökan om arbetstillstånd görs. Monir hade vid tidpunkten av ansökan varit formellt anställd hos Lernia i två månader, men han hade haft samma jobb, samma arbetsuppgifter, varit placerad på samma ställe, haft samma arbetskamrater och så vidare sedan augusti 2018. Det enda problemet, i Migrationsverkets ögon, var att Monir alltså fått en ny arbetsgivare under den här tiden och därmed fick han avslag på sin ansökan. Detta känns oerhört stelbent och är en mycket rigid tolkning av regelverket.

Monir blev tillsvidareanställd hos bemanningsföretaget våren 2019 och hade alltså arbetat på Lernia fram tills augusti i år då denna unge man fick fly sin trygga tillvaro här i Sverige på grund av Migrationsverkets utvisningsbeslut.

Hur är det möjligt att vi behandlar människor på detta viset?
Monir är ett praktexempel på att integreras i Sverige. Han talar språket, hade jobb sedan två år, betalade skatt som alla andra, var skötsam, engagerad i föreningslivet och har många kollegor och vänner som talar oerhört gott om honom. Han är en förebild för många ungdomar.

Det stora felet Monir alltså begått enligt Migrationsverket är att han har haft två arbetsgivare under den här tiden, i stället för en. Det är en alltför strikt tillämpning av regelverket!

Under hela den här processen har Monir fått tala med olika handläggare på Migrationsverket varje gång. Han har fått förklara sin situation om och om igen och har inte haft någon kontinuitet i kontakterna med myndigheten. Detta känns inte värdigt.

Det talas ofta om hur angeläget det är att människor som kommer till oss från andra länder kommer i arbete, lär sig språket och blir en naturlig del av samhället. I Monirs fall var det precis så. Det är sorgligt och frustrerande att se hur en människas liv faller i bitar på grund av att Migrationsverket tolkar sitt regelverk alltför strikt. Vid tillämpningen av regelverket får inte andemeningen med detsamma tappas bort!

Självklart borde Migrationsverket ompröva sitt beslut och bevilja Monir arbetstillstånd!

Maria Brindstedt, vän och arbetskamrat till Monir
Jimmy Hansen, vän och arbetskamrat till Monir
Lennart Kegert, ordförande Lindås BK
Daniel Ahonen, tränare Lindås/Långasjö FF
Maria Ixcot Nilsson, Socialdemokrat Emmaboda
Jarkko Pekkala, Socialdemokrat Emmaboda
Michael Ländin, Socialdemokrat Kalmar
Emöke Bokor, Socialdemokrat Torsås
Bernt Nykvist, Socialdemokrat Torsås