Sverige står mitt i en störtflod av bedrägerier riktade mot äldre. Dessa brott är inte bara en ekonomisk förlust och kränkning, utan också ett direkt hot mot deras grundläggande trygghet och förtroendet för vårt banksystem. Det är hög tid att bankerna agerar proaktivt för att skydda denna utsatta grupp.

Varje dag hör vi talas om fall där äldre lurats att överföra stora summor pengar. Exemplen är många och hjärtskärande: en kvinna i Nybro som förlorade 75 000 kronor, en annan i Umeå som blev av med över en miljon, och Lars i västra Blekinge som lurades på nästan 800 000 kronor. Detta är bara några exempel på en mycket allvarlig trend.

Därför föreslår jag en specifik åtgärd: möjligheten för bankkunder att aktivera en frivillig dygnsspärr för överföringar överstigande exempelvis 5 000 kronor. Denna spärr skulle innebära att alla större transaktioner kräver ett andra godkännande ett dygn senare. För de som väljer denna säkerhetsåtgärd innebär det en viktig andhämtningspaus, en chans att reflektera över och bekräfta transaktionens legitimitet.

I de situationer där snabba överföringar är nödvändiga, kan kunderna enkelt kontakta sin bank för att manuellt upphäva spärren. Många banker har redan idag bank på telefon dygnet runt. Detta ger också bankpersonalen en möjlighet att granska och vid behov avråda från misstänkta transaktioner, vilket adderar ett viktigt lager av mänsklig bedömning och skydd.

För att ytterligare stärka denna strategi bör bankerna även utöka sin information till allmänheten, särskilt riktade till äldre kunder. Utbildning om vanliga bedrägerimetoder och hur man kan skydda sig är avgörande. Detta kan inkludera information om phishing, vishing och romansbedrägerier.

Historien visar att dessa bedrägerier inte är något nytt. Exemplen är många som ponzibedrägerier, nigeriabrev, pyramidspel och falska checkar. Men med framväxten av digitala banktjänster har bedragarna nya verktyg för att utnyttja sårbara grupper. Vi har sett liknande utmaningar tidigare i historien, där nya brottsmetoder krävt nya försvarsmekanismer. Det är dags för bankerna att anamma denna läxa från historien och agera därefter.

Att införa dessa åtgärder är inte bara en fråga om att skydda individer från ekonomiska förluster. Det handlar om att upprätthålla en grundläggande känsla av trygghet och tillit inom samhället. Våra äldre medborgare förtjänar att känna sig säkra och trygga, inte bara i sina hem utan också när de navigerar i den digitala världen. Det är bankernas skyldighet att se till att detta blir verklighet. Genom en kombination av tekniska lösningar som dygnsspärrar och ett starkt samarbete med polisen och utbildning, kan vi skapa en mer robust barriär mot dessa bedrägerier.

Det är inte en överskattning att säga att bankernas agerande i denna fråga är av yttersta vikt för samhällets välbefinnande. Äldre personer är en allt större del av vårt samhälle, och deras välfärd och trygghet måste vara en prioritet. Banksektorn har både resurserna och, framförallt, det moraliska ansvaret att agera.

För att åstadkomma detta måste det finnas en tydlig vilja och ett konkret agerande från bankernas sida. Dygnsspärren är en början, men det behövs en kontinuerlig ansträngning för att utvärdera och förbättra de åtgärder som vidtas. Bankerna måste också vara beredda att snabbt anpassa sig till nya bedrägerimetoder som ständigt utvecklas.

Genom dessa åtgärder kommer vi inte bara att skydda våra äldre medborgare utan också stärka det allmänna förtroendet för samhället. Det är en insats som är värd varje ansträngning, för ett rättvist och tryggt samhälle där alla känner sig säkra. Bankernas agerande i denna kritiska fråga kommer att vara avgörande för hur vi som samhälle hanterar och förebygger finansiella bedrägerier mot våra mest sårbara medborgare. Det är dags för bankerna att stå upp och göra skillnad.

Michael Ländin (s), Ersättare i Riksdagen för Socialdemokraterna Kalmar län samt Ordförande Omsorgsnämnden i Kalmar kommun.

(Publicerad i Barometern 29/1-2024)