Inför nollvision för sexualbrott
I en ny studie av Folkhälsomyndigheten framkommer att 6 av 10 unga kvinnor har utsatts för sexuella trakasserier. Det är en siffra som borde få Sverige att skaka i sina grundvalar. Det innebär att bortåt en miljon unga kvinnor växer upp i ett Sverige där detta är normaltillståndet. Där män tafsar på kvinnor så fort de kommer åt eller får möjlighet. Och där kvinnor som anmäler kallas lättkränkta och hånas på sociala medier.
Vad är det för fel på oss män egentligen? Ja, den frågan ställs inte ofta. Men svaret finns nog delvis i statistiken för hur många som fälls för sexualbrott.
Till exempel leder bara fem av hundra anmälda våldtäkter till dom. Sexuellt ofredande leder ytterst sällan till fängelse utan bara till några tusenlappar i böter om man överhuvudtaget fälls. Man kommer undan med det helt enkelt.
Mitt förslag är att Sverige inför en nollvision mot sexualbrott. Nollvision innebär att man arbetar systematiskt med alla inkomna händelser. Precis som med trafikolyckor skulle man då kunna göra djupstudier av det som hänt.
Man analyserar då varje delhändelse för att få fram vad som hände, varför det hände och vad som kan göras för att det aldrig ska kunna ske igen.
Det är dags att ta metoo på allvar. En kvinna i Sverige måste ha samma frihet som en man. Att inte behöva vara rädd att bli överfallen eller nerdrogad. Att kunna åka bussen en sen kväll eller att kunna säga nej fastän man följt med någon hem efter en utekväll. För oss män är dessa saker självklara. Låt oss se till kvinnor också får uppleva den här friheten.
Michael Ländin (s) Ersättare för ledamot i Riksdagen
Regeringen har nu presenterat en tandvårdsreform där personer över 67 år ska få ett högkostnadsskydd liknande det som finns i sjukvården. Det är ett viktigt steg framåt.
Men samtidigt har samma regering tagit bort det särskilda stödet för unga. Det slår hårt mot studenter och unga vuxna som redan kämpar med små marginaler. Lägg därtill att många låginkomsttagare och personer med kroniska sjukdomar sedan länge har svårt att ha råd med den tandvård de behöver. Resultatet blir ett system där hjälp ges till vissa – men lämnar andra i sticket.
Precis som så ofta med den här regeringen blir det halvdant. Man gör något för att man känner sig tvungen – men utan att ta ansvar fullt ut. Resultatet blir en reform som hjälper vissa, men lämnar andra i sticket. Sverige förtjänar bättre än slarviga halvmesyrer – vi behöver en politik som gör tandvården till en självklar del av välfärden för alla.