– Och idag kunde man köpa en tjockskalle
Den nya är ju “Deals”. Alla företag måste ha det. Det låter ju bra. Men hur bra är det?
Groupon grundades i Chicago, USA och satsade på lokala dealer. Man anmälde sig och fick dealer med minst 50% rabatt. Det kunde vara lokala företag och restauranger som kom med erbjudanden. Groupon tog en del av kakan om man köpte och det annonserande företag resten. En massa användare anmäler sig till detta och vips lade Google ett uppköpsbud på 6 miljarder. Groupon tackade nej.
Sedan dess har hysterin växt och nu finns massor av “Deals”. Jag prenumererar på alla som finns i Sverige och de flesta verkar tro att jag vill ha en tandblekning varje vecka. Eller SPA, eller gifta mig. Inte ett enda lokalt erbjudande och jag känner att jag nästan slutat titta på det som kommer i min inbox.
Under sommaren har Groupon ansökt om börsintroduktion och kommer väl troligen att bli ännu rikare än de redan är. Samtidigt gör de en massiv förlust. Under 2010 var det minus 413 miljoner dollar och första kvartalet i år ett minus på 179 miljoner dollar. Men vad gör det. De har tagit in 1 miljard dollar i riskkapital och lär ta in lika mycket till via börsen.
Idag kom faktiskt det första roliga jag sett. Man kunde köpa en tjockskalle eller som det heter i USA, Bobblehead. En liten platsfigur på olika kändisar. Problemet är priset. Ordinarie pris 700 kronor för en 15 cm hög plastfigur. Vill man ha Obama här till vänster med fru kostar den 1300 kronor. “Dealen” är ju halva priset men det känns ändå för dyrt. Tittar man på sidan i USA som säljer samma prylar kostar dem 129 kronor. Lite mer rimligt kan tyckas.
Spontant känner jag att dealerna är för dåliga och jag har svårt att se det långsiktiga i marknadsföringskanalen. Men man vet aldrig, jag har haft fel förr.
Michael Ländin är VD och medgrundare av FL-Net som bland annat driver Sverige.nu, Mailbox.se, Vinden.se och Fuska.nu
Source: New feed
Regeringen har nu presenterat en tandvårdsreform där personer över 67 år ska få ett högkostnadsskydd liknande det som finns i sjukvården. Det är ett viktigt steg framåt.
Men samtidigt har samma regering tagit bort det särskilda stödet för unga. Det slår hårt mot studenter och unga vuxna som redan kämpar med små marginaler. Lägg därtill att många låginkomsttagare och personer med kroniska sjukdomar sedan länge har svårt att ha råd med den tandvård de behöver. Resultatet blir ett system där hjälp ges till vissa – men lämnar andra i sticket.
Precis som så ofta med den här regeringen blir det halvdant. Man gör något för att man känner sig tvungen – men utan att ta ansvar fullt ut. Resultatet blir en reform som hjälper vissa, men lämnar andra i sticket. Sverige förtjänar bättre än slarviga halvmesyrer – vi behöver en politik som gör tandvården till en självklar del av välfärden för alla.