– ”Då måste ni lägga ner företaget”
– Vill ni ha stöd från oss måste ni lägga ner företaget, sa den bestämda damen på socialförvaltningen.
– Men det är ju vår dröm, sa jag. Det verkade som om alla bestämt sig för att vi inte skulle ha något företag.
Det var första (och sista) gången jag ringde socialen i hela mitt liv. Vi hade båda under flera år varit lågavlönade och nu med två små barn och ett tredje på väg. Helene hade just blivit avstängd från A-kassan för att vi hade företag och nu kunde vi inte betala huslånen.
Hos facket lät det likadant innan.
– Nej , man får inte ha företag när man stämplar, sa hon på A-kassan.
– Men vi tjänar ju inga pengar på firman. Vi har ju till och med gått minus, sa jag. Jag kan visa vår bokföring?
Ingenting hjälpte. Lösningen blev ett lån av föräldrarna och Helene fick tillfälligt lämna vårt bolag så vi kunde få A-kassa igen.
Vår dröm var ett eget företag där vi kunde styra arbetstider, innehåll och nya idéer. Men framförallt kunna kombinera arbetet med vår snabbt växande familj. Det tog flera svettiga och tuffa år innan drömmen blev sann. Det här hände för nästan 18 år sedan. Jag har ingen aning om hur reglerna är nu för tiden men är de likadana är det säkert många företag som lagts ned i förtid.
Michael Ländin är VD och medgrundare av FL-Net som bland annat driver Sverige.nu, Mailbox.se, Vinden.se, Nyhet.se och Fuska.nu
Regeringen har nu presenterat en tandvårdsreform där personer över 67 år ska få ett högkostnadsskydd liknande det som finns i sjukvården. Det är ett viktigt steg framåt.
Men samtidigt har samma regering tagit bort det särskilda stödet för unga. Det slår hårt mot studenter och unga vuxna som redan kämpar med små marginaler. Lägg därtill att många låginkomsttagare och personer med kroniska sjukdomar sedan länge har svårt att ha råd med den tandvård de behöver. Resultatet blir ett system där hjälp ges till vissa – men lämnar andra i sticket.
Precis som så ofta med den här regeringen blir det halvdant. Man gör något för att man känner sig tvungen – men utan att ta ansvar fullt ut. Resultatet blir en reform som hjälper vissa, men lämnar andra i sticket. Sverige förtjänar bättre än slarviga halvmesyrer – vi behöver en politik som gör tandvården till en självklar del av välfärden för alla.